Fjärrvärme

Affärsområdet Fjärrvärme omfattar produktion av fjärrvärme som levereras till det sammanbyggda fjärrvärmenätet för orterna Olofström och Jämshög. Fjärrvärmenätet ägs av Olofströms Kraft. Den sammanlagda installerade effekten i fjärrvärmesystemet kommer från och med 2018/2019 uppgå till 33,5 MW fördelat på 12 pannor i sex geografiskt åtskilda panncentraler. Verksamheten omfattar anläggningarna Agrasjö biooljepanna och panncentral, Vilbokens biopanna, Vilbokens panncentral, Larsgårdens panncentral, samt Ekerydsplans panncentral.

Agrasjö panncentral består av två biobränslepannor med en installerad effekt om vardera 4 MW samt rökgaskondensering om 1 MW som kan nyttjas av en panna i taget. Produktionen av värme till fjärrvärmenätet produceras till 90–95 % i Agrasjö Panncentral. Fastbränslepannorna eldas i huvudsak med fuktiga biobränslen i form av GROT med en fukthalt på ca 30–55 %. Agrasjö panncentral fungerar som baslastanläggning i fjärrvärmesystemet. På fastigheten byggs under hösten 2018 en ny biooljepanna som kommer ha en installerad effekt om 9 MW. Pannan kommer årligen kunna producera 3 GWh men är tänkt att användas som reserv- och spetslastpanna. Syftet med pannan är delvis att öka den fossilfria värmeproduktionen, bland annat genom att ersätta gasolpannorna.

 

Vilbokens biopanna består av en biobränslepanna med installerad effekt om 3 MW. Den nya pannan är mobil och är tänkt att användas som spetslastpanna under årets kalla period. Pannan ska eldas med biobränsle i form av biobränslepellets med en fukthalt på maximalt 10 %.

 

Panncentralerna Vilboken, Ekerydsplan och Larsgården innefattar samtliga ett antal gasolpannor som används för spets- och reservlast. Gasolpannorna försörjs via ett gasolnät som är anslutet till gasoltankar belägna i de norra delarna av Olofströms samhälle. Gasolnät och tankar ägs av E.ON Kundsupport Sverige AB. Leveranspunkt är i ventiler på husgrunden till anläggningarna. Innanför husväggen sitter flödesmätare och integreringsverk för mätning av förbrukad gasolmängd. Denna mätning av förbrukad mängd energi utgör underlag till fakturerad energiåtgång. Producerad mängd energi i panncentralerna mäts i respektive mätare på utgående kulvert.

 

 

Kontroll

Det är Energimyndigheten som är tillsyningsmyndighet för efterlevande av lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränsle. Under 2021 reviderades de lagar som innefattar ovan krav. Härmed krävs ett hållbarhetsbesked eller frivilligt hållbarhetsbesked för att kunna medverka i handel för utsläppsrätter (EU ETS).  Det krävs även ett frivilligt hållbarhetsbesked inom EU ETS för att biobränsle inte ska klassas som fossilt bränsle vid förbränning från 1 januari 2022.

För att ett biobränsle ska betecknas som hållbart, måste hela produktionskedjan från odling av biomassa till användning av bioenergi kunna styrkas av ett antal hållbarhetskriterier, växthusgasutsläpp och markkriterier. För anläggningar som förbrukar fasta eller gasformiga bränslen och är idriftsatta 31 december 2020 eller senare kräver minskning av växthusgasutsläpp enligt Hållbarhetsföreskrifterna.

Markkriterier är uppdelade på agrobiomassa och skogsbiomassa.

För att få ett frivilligt hållbarhetsbesked behöver ett kontrollsystem upprättas som uppfyller lagstiftningens krav samt att en oberoende granskare godkänner kontrollsystemet.
 

 

Kretslopp genom askåterföring

Vi återför askan från vårt värmeverk till skogen. Detta innebär att vi sluter ett kretslopp i naturen. 

Från skogen tar vi ut skogsrester, som till exempel toppar, grenar och bark, som vi eldar i värmeverket. Askan (restprodukten) som blir kvar förs tillbaka till skogen. Där fungerar den som näring och kompenserar förlusten som det blir att ta ut träden från skogen. I och med detta tillförs ingen koldioxid och samtidigt fungerar askan som näringsmedel till naturen.